itstimeforbieber

Jag satte laptoppen i mitt knä och hann inte chatta alls länge innan det knackade på dörren igen. Asså ååh, vad vill dom mig? Tänkte jag för mig själv innan jag ropade, ”kom in!”

Det var Christian som kom in. Oh great.

---

---

 

”Tänkte bara fråga om du har lust att hitta på något med oss. Typ se en film eller så?” frågade han och log mot mig. Jag suckade inombords innan jag funderade på hur jag skulle lyckas ta mig ur det här. Jag kände mig så osäker här, hade jag varit hemma nu så hade jag inte haft några problem alls med att slänga ur mig något. Men det var just det, jag var inte hemma nu. Jag var flera mil bort, hos mina kusiner som jag träffat högst tre gånger i hela mitt liv. Jag slängde en blick på klockan, oj, den började bli mycket. Jag använde mina teaterskillz och gäspade högt.

”Ledsen grabben, men jag är jättetrött sen flygturen och allt. Vi kan väl kanske se en film imorgon eller så?” frågade jag för att slippa det dåliga samvetet. Som tur var tog han det inte dåligt, han log lite och nickade innan han sa god natt och gick ut ur rummet igen. Jag andades ut och vände blicken mot skärmen igen där jag fortsatte chatta med Wilma en stund, en tjej som gick en klass över min. Vi var inte supertighta, men vi pratade om allt och vi hängde ibland. Hon hade inte gått på festen den kvällen för hon låg hemma och var sjuk. Jag tyckte synd om henne, men när hon svarade att hon tyckte mer synd om mig så kunde jag inte undgå att hålla med henne. Till slut kände jag hur ögonen knappt höll sig öppna, så jag sa god natt till henne och stängde av datorn. Sedan tog jag med mig necessären in på toaletten precis bredvid rummet. Jag tvättade av mig sminket, gick på toa och borstade sen tänderna. När jag gick tillbaka till rummet igen var det ingen i närheten, vilket betydde att jag slapp vara trevlig mot någon, eller några. Jag kröp ner i den varma sängen och kände hur ögonlocken blev allt tyngre och tyngre. Till slut var det omöjligt att hålla dem uppe så jag sjönk ner i en djup och välbehövd sömn.

Morgonen efter vaknade jag av att solen lös in i ansiktet på mig och värmde skönt. Det var det bästa sättet att vakna på enligt mig. Jag sträckte på mig och klev sen ur sängen för att ta på mig kläder. Jag funderade länge på vad jag skulle ha, men utgick ifrån att det skulle vara varmt idag, så jag drog fram mina korta jeansshorts och ett vitt, tight linne. När jag öppnade dörren till rummet hörde jag röster nerifrån vardagsrummet så jag smet snabbt in på toaletten för att duscha. Min handduk låg redan därinne från när jag packade upp dagen innan och mitt shampoo och balsam låg i necessären. Jag suckade när jag insåg att jag glömt ta med mig nya underkläder till badrummet så jag svepte handduken om mig, då jag tagit av mig kläderna jag sovit i, och sprang tillbaka. Där drog jag fram ett par vita hotpants och en vit BH med spets i nedre kanten. När jag kommit tillbaka in i badrummet drog jag på vattenkranen och hoppade in i duschen. Det var skönt, svalkande, och lugnande. Hade det inte varit så att jag haft vetskapen i huvudet om att det inte var jag som bodde där, så hade jag kunnat stå där hur länge som helst. Tyvärr var det inte så, nu fick jag helt enkelt göra det jag skulle.

När jag tvålade in kroppen kände jag hur det brände till över axeln och såg ett stort blåmärke där. Fan, gubbjäveln hade lyckats lämna efter sig ett märke. Jag suckade innan jag sköljde ur håret en sista gång och sedan av kroppen. När jag hoppat ur, sminkat mig, klätt på mig, borstat till håret och borstat tänderna granskade jag mig i spegeln. Piercingen i naveln framträddes under tyget och man såg igenom att hängsmycket pryddes av en mörkblå/mörklila fjäril. Jag hade hur många smycken som helst, men det här var en av mina absoluta favoriter. Tyvärr täckte inte linnet blåmärket, men å andra sidan så kunde blåmärket ha kommit dit hur som helst, det var väl ingen som tog förgivet att jag blivit slagen av min idiot till pappa? Jag skakade snabbt bort tankarna på honom och gick ut ur badrummet där jag möttes av Christian som antagligen var på väg mot sitt rum. Han stannade upp och granskade mig från topp till tå. Medan jag ignorerade hans blickar gick jag in i ”mitt” rum igen och bäddade till sängen lite så att jag kunde ligga där med datorn. Ingen vettig människa var inne på msn så jag loggade snabbt ut för att slippa alla puckon. Istället loggade jag in på mitt gamla twitter konto och skrev in en rad från en låt, som passade så otroligt bra på mitt liv för tillfället.

”It’s your fucking nightmare!”

Skrev jag snabbt ner och tryckte på tweetknappen. Låten var gjord av Anenged Sevenfold och hette Nightmare, något som passade perfekt in i tillvaron just nu. För det här var min jävla mardröm!

---

---

Jag vet att det inte blev världens roligaste kapitel, men tyvärr är såna här kapitel nödvändiga ibland innan allt sätter igång. Men snart kommer det börja hända grejer ska ni se ;)

Skrivet av: Madde :D

Åh juste, som Nelly skrev i inlägget innan det här, fråga vad som helst! :D de är jätteroligt att svara på frågor, både om novellen, Justin eller om oss :) Så fråga på, vad som helst ;)

XoXo
Madelene