itstimeforbieber

”Nej då, det går bra.” mumlade jag tyst, men tillräckligt högt för att han skulle höra. Det här lovet skulle bli pest och pina för min del.

---

Sandi log snällt mot mig och gjorde ett tecken att jag skulle följa med dom bort till bilen. Jag lyfte upp mina väskor och följde efter, jag kunde inte låta bli att undra om Christian och Caitlin skulle sitta med i bilen, hur dom ser ut nu osv. Helt plötsligt började jag bli lite nervös, jag har faktiskt alltid haft svårt för att ta kontakt med nya människor eller sånna som jag inte har träffat på väldigt länge, så jag antar väl att det är därför. När vi var framme vid bilen så öppnade Will dörren åt mig, jag tackade, satte mig snabbt ner och drog igen dörren. Christian och Caitlin var inte med i bilen, en lättnad faktiskt.

”Hur är det med dig då? Hur är det med din mamma?” Frågade Sandi och kollade bak på mig genom backspegeln.

”Jodå, det är bra… Mamma mår väl också bra antar jag.” Svarade jag och sneglade neråt lite. Jag kom och tänka på pappa, undra om han är hemma nu? Tänk om han… Jag ville inte tänka så, skulle jag behöva tänka så under 2 veckor? Då skulle det inte funka, det kände jag direkt. Fast mamma sa ju att hon skulle ta något jobb, så förhoppningsvis åker hon väl iväg.

”Bra att höra! Och du är… 15 nu va?”

”16.” Muttrade jag lite buttert.

”16 var det ja, lika gammal som Caitlin då och bara 2 år äldre en Christian!” Sa hon och sken upp som en sol. Yeah right, verkligen skit kul… Tänkte jag tyst för mig själv, men svarade bara med ett enkelt ”mm.” Jag tror att Sandi fattade att jag inte var så pratsugen så istället så fortsatte hon med att koncentrera sig på vägen. Jag raffade åt mig min handväska och skulle kolla om jag hade fått några nya sms eller missade samtal. Jag hade fått en del sms från John där han ältade om att det var tråkigt för mig att jag missade festen och massa annan skit, sen från Angelica och Miranda som i in princip skrev samma sak, men vad fan? Jag missar en jävla fest, jag har inte missat en enda fest på 3 år. Lägg ner liksom! Tänkte jag och kände att jag inte var på så bra humör. Efter ungefär 10 minuter så körde vi in i ett garage, och vi var framme. Will öppnade dörren för mig igen, jag klev ut och log lite svagt mot honom som ett tack och öppnade sedan bakluckan så att jag skulle kunna ta ut min packning. Sandi och Will visade in mig i huset och där i hallen stod dom, Christian och Caitlin.

---

Den här delen skrevs av mig, Nelly :)

Den blev dock inte så lång eftersom att jag måste sova nu, haha! Skrev den enbart för eran skull. Hoppas den var okej, kommenterar ni mycket nu så får ni nästa kapitel inom kort.